söndag 13 april 2008

Vem äger ordet?

Vem har tolkningsföreträdet på bloggarna, är det jag som författare som skriver några ord, publicerar dem och sedan har jag gjort mitt? Är det fritt fram att skriva, skoja och tycka till om vad som helst?

Äger jag ett ansvar för vad jag skriver? Att leva i ett demokratiskt land som Sverige där det finns yttrandefrihet ger dig friheter men också ansvar, vi måste väl alla leva efter någon slags inre moralisk kompass (kallas ibland socialisering). Alla dessa frågor har en upprinnelse i en bloggdiskussion (kan man säga så) som jag haft med en kille som kallar sig hansolo.

Han hade på sin hemsida publicerat en bild med en kyckling som var gul och lite längre bort stod fyra svarta kycklingar, den gula kycklingen hade en pratbubbla och i pratbubblan stod N ordet, inte den snälla varianten utan det ord som användes på plantagen.

Jag mailade och låt påskina att jag tyckte det var upprörande att vi 2008 publicerar den typen av bilder (med tillhörande text) i det offentliga rummet. Responsen jag fick var - VA, förstår du inte ironi?

Så i ironins namn kan vi göra vad vi vill, kalla folkslag vad vi vill, utsätta varandra för olika typer av hädelse, bara för att vara ironiska eller helt enkelt därför att vi får. Jag vet inte men bilden och texten skule mycket väl kunna vara föremål för en utredning om hets mot folkgrupp. Nåväl tillbaka till vår bloggdiskussion.

Mitt svar på detta var bl.a att ge en definition på ironi:

Ironi (fr. gr. eironeia) Är en trop som ofta innebär motsatsen till det man säger. Ibland kan den också innebära att någon säger något som den egentligen anser utan att egentligen våga stå för det. Ironi funger också som en markör för de värderingar som användaren kan tänkas ha. Satir, sarkasm och parodi är exempel på olika slags former av ironi .

Detta tog "skruv" men inte hos hansolo utan en annan bloggare som uppfattade att jag kallat hansolo rasist, så nu fördes diskussionen på tre håll...

Nåväl, jag skulle kunna skriva tre sidor till om det här men några dagar efter denna diskussion togs bilden bort och ersattes med svenska flaggan. Jag har lagt ner diskussionen och får konstatera att jag kanske inte nådde någonstans, men frågorna kvarstår... och som jag fungerar och tänker just nu det måste vara ALLAS vårt ansvar att bevaka och ryta ifrån om vi känner/anser att det grundläggande människovärdet kränks.

2 kommentarer:

Lars Johansson sa...

Bra frågor du väcker.

Förutom att det finns en hel del bra saker med bloggar så finns det också en hel del problem.

Med tanke på vad som publiceras på nätet idag så verkar tyvärr inte den moraliska kompassen fungera i alla lägen.

Ett stort problem tycker jag är att enskilda personers åsikter får alldels för stort utrymme/genomslag. Det kan visserligen vara något bra men många gånger är det tvärtom vilket du i själv fick erfara verkar det som. Lägg sedan till den ständiga jakten på att få sina "15 minutes of fame" som Andy Warhol pratar om och som verkar vara en av de största drivkrafterna hos framförallt unga idag så blir det hela ännu mer intressant.

I sin iver att få göra sin röst hörd blir bloggen lätt en magnet som får den moraliska kompassen att mer fungera som en propeller som driver på i stället för att visa vägen.

En annan del av det här är alla dessa "näthatare" som dyker upp och har en åsikt om allt och alla, natruligtvis helt annonymt. Bloggar och andra webpubliceringsverktyg gör det ju faktiskt mycket lättare att inte behöva ta ansvar för sitt eget tyckande och handlande. Det här fick ju en av de mer kända bloggarna, Linda Skugge att besluta sig för att stänga ned sin blogg. Läs mer här >>>

Så svaret på en av dina frågor känns tråkigt nog att det är till författaren vad som skrivs och presenteras. Det här gör ju att kritisk granskning av källor och referenshantering blir än viktigare.

Åse Eliason Bjurström sa...

Jamen blir det inte en urvalsprocess - ingen tvingar en ju att läsa tex Linda Skugges blogg - jag läser ju det jag vill.

Jag bryr mig faktisktr inte så mycket om det jag ändå inte vill ta del av. Jag leker med dem jag vill och skiter i andra - helt legitimt. Det offentliga ordet -ja vi får väl en ungefärlig spegling på nätet av vad som ryms inom vår kultur. Där Ytterligheter i sig kan ses som en referens till normalfördelningen.